Justitia

I går, under vår sköna skogspromenad ringer en kille från Justitia. Jag har inget otalt med dom och det var han snabb att påpeka också.
Han ville så vänligt berätta vad det stod om mitt företag, i en undersökning som de hade gjort.

Jag  -Stopp nu, varför ringer du mig för att berätta det? (Jag är lite misstänksam mot okända röster, speciellt om den kallar mig Anna, i var och varannan mening. )
Rösten från Justitia -Jo Anna, vi har gjort en undersökning där ditt företag är med.... (Killen är entusiastisk i sin ända av linan)
Jag - Som du vill sälja till mig nu, tack men jag är inte intresserad!
Rösten från Justitia - Näe, jag vill bara berätta vad det står om dig, men det är ju bra att hålla koll på andra företag också. (Fortfarande fast övertygad om att han kan få mig intresserad)
Jag - jag är inte intresserad av hur det går för andra företag. Jag sköter mitt och det funkar bra (Nu då, kanske han kan lugna sig, så jag hinner säga tack och hej!)
Rösten från Justitia  - Du ska vara noga med att kolla dina leverantörer, om dom inte sköter sig kan ju du också åka på en släng av deras misstag och bli ekonomiskt drabbad. (Han börjar bli upprörd...)
Jag - Eh.... Jag köper inte grejer och tjänster på det viset, det är inga problem. Jag behöver inte köpa din tidning.
Rösten från Justitia  - Det är ingen tidning, och du har nytta av den! Du måste ju ha med leverantörer att göra och du kan bli lurad! (Han har minsann varit med förr den här killen!)
 Jag- Men stopp nu! Du talar precis om för mig att jag inte har koll på min verksamhet och det stör mig! (Han som har sån bra koll på hur mitt företag går borde ju ha koll på mitt externa utbyte.)
- Tack för att du ringde, hej då!

Åh, vad nedrigt det måste vara att jobba som telefonförsäljare! Sälja på folk sånt som de inte behöver, ta hutlöst betalt och dessutom snirkla sig förbi hakarna i dealen.