torsdag 29 december 2011

Grunder


Dogge har en hel del att lära sig innan han kan tituleras assistanshund.
Dels är det en massa grundbeteenden som ska plockas fram och förstärkas. Passivitet, initiativtagande, problemlösning, kontakttagande, följsamhet, trygghet och sånt.
Därtill kommer konkreta saker som hämta och lämna, dra och trycka, ligga och hoppa, stanna och komma....

Vi har börjat så smått med lite grunder idag. 
Som att vänta. Vänta lugnt när jag klär på mig. Vänta på varsågod för att få gå ut, fast de andra hundarna går före.
Som att följa mig för att han tjänar på det. Promenaderna tar vi i lina och jobbar hela tiden på att han ska följa och inte leda mig. Vid ett tillfälle blev vi överraskade av Anna-Lena och Twist som gick förbi på ca 10 meters avstånd. Dogge tittade på dom, jag gled tyst därifrån utan att han kände mig i linan och väntade. Fick den reaktionen jag hoppats på, han vände sig om efter mig efter någon sekund. Jubel och klang! Vi hann med att nyttja dom tre gånger med lika fina reaktioner alla gångerna, den sista var vi i rörelse mot dom.
Jag har också introducerat Dogge i att ta initiativ och klura. Jag har medvetet inte tagit reda på så mycket om vad han kan sen tidigare. Men jag tror nog att han pysslat med sånt här tidigare, han löste det så fort. Uppgiften var att klurapå eget initiativ kliva i en korg med alla fyra tassarna. 
Steg 1: Bara han närmade sig korgen, klickade jag. Belöningens placering gjorde att han kom ännu närmare eller i korgen.

Han frågade mig lite i början och fastnade hos mig. Det löste vi med högre aktivitet i belöningen. Efter ett tag började han verkligen bjuda beteenden. 
Istället för att stanna till och kika på mig riktade han sig fort mot korgen. Kom ingen belöning fortsatte han prova.

Två tassar, en uppfodrande blick från Dogge. Vid det här laget hade han lyckats med två tassar i, några gånger och jag ville ha mer. 

-Är det kanske så här du vill ha?


Tre tassar i = Belöning!

Han har med sig en bur som han gärna ligger i. Under kvällens träningspass varvade jag Dogges träning med Gryms träning. Under Gryms flesta pass var dörren stängd och jag belönade honom genom gallret för lugn och passivitet.  Det sista passet låg han med öppen dörr och var kvar där inne ändå. Lugn och nöjd.
Dogge tar in massor av nya intryck, ny miljö, nya ljud, nya kompisar som inte är så imponerade av hans flattiga fluffande. Vi hade dessutom besök idag av mor och Henry. Han hjärna går antagligen på högvarv, ibland stupar han och snarkar högt.  Han anstränger sig duktigt när vi tränar, men tar slut rätt fort.
Fortsättning följer.

Inga kommentarer: