I vanliga fall när vi är ute och går och det kommer en bil, ropar jag in hundarna så de får gå vid min sida, när bilen passerar. Visst blir det lite uppmärksamhet för att de kommer in, men inte någon belöning att tala om.
Idag på promenaden hade jag hörlurar med ett gammalt sommar-pratar-program i. Vid ett tillfälle så jag att Grym stod vid vägkanten, en bit fram och såg förväntansfullt på mig. Blicken växlade mellan mig och en punkt bakom mig. När jag vände mig om, kom där en bil.
Min goa uppmärksamhetstörstande hund, har satt bilarna i samband med lite kommunikation, inte av det mest fantastiska slaget, men ändå......
Jag blev positivt överraskad, ropade in honom och kvittrade ett tag med honom. -Nämen så du har börjat skvallra på bilar du, din filur.... osv.
Det tog inte lång stund så kom det en bil till och Grym kom sättandes. Han tycker jag är lite tråkig när jag går och lyssnar så där uppmärksamt som man gör när det är bra på radio. Såklart fattade han vinken att det lönar sig att skvallra på bilar. Också!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar