Eftertanke

Efter att vi fixat i fårhagen, satte vi oss med en varsin kopp kaffe på en sten mitt i hagen.
Jag och min livskamrat sen 30 år. Min make sen 17 år. Trivsamt. Både samvaron och koppen kaffe.
Då kommer en brandbil förbi. Hagen ligger utmed gamla E4 mellan Strömsbro och Hille Kyrka. Strax kommer det mer sirener som vi hör på långt avstånd. Vi gissar vad det är för fordon, ingen vinner men det var en ambulans.
Dricker lite mer kaffe och pratar vidare om ditt och datt.
Då kommer en polisbil i hög fart förbi på vägen, nu börjar vi tycka att det är olustigt. Jag slår på radion i hörselskydden och får precis på lokala nyheterna. Det har varit en trafikolycka mellan Björke och Trödje.
En till ambulans och ytterligare en brandbil dyker upp.
Vi börjar spekulera, vi känner ju väldigt många människor som har anledning att åka bil mellan Björke och Trödje en lördag. Bekanta, vänner och väldigt goa vänner ligger ute på vägarna.
Ytterligare en ambulans och en bärgare åker förbi oss.
Oron kryper i kroppen. Det var fem personer inblandade i olyckan, fyra av dem är förda till sjukhus. Vet fortfarande inte om det är någon som berör mig, men det är likafullt ledsamt.
Jag är så tacksam för varje dag min familj och goda vänner är vid hälsa och liv. Så otroligt nöjd att jag går och står, tänker och känner. Varje dag.
Ett liv slås till spillror så otroligt fort, orkar nästan inte tänka på det.