Träningsabstinens

Titta nu noga, det här lär inte hända igen, katter är inte mitt favoritdjur! I brist på hund var jag tvungen att ge mig på några av de katter som finns på hotellområdet.
Jag gjorde ett litet experiment med olika ingångar på träningen av två katter.


Den första katten, en spräcklig hona fick först lära sig vänta på sin lilla ostbit. Hon snappade snabbt att hon bara skulle komma närmare och sätta sig ner med båda framtassarna i marken, lägga tyngdpunkten bakåt på rumpan och vänta. Jag kunde efter några repetitioner röra på handen lite hit och dit och hon satt still och väntade.

När hon fattade att hon kunde påverka mig ändrade jag kriteriet och vill få henne att sitta fint. Såklart satt hon still, still och still, eftersom hon förstått att det var grejen. Det tog ett tag innan hon började ta för sig och prova nya beteenden.

Men hon grejade det efter att ha provet att sätta klorna i mig för att brutalt ta osten och för att hålla balansen.


På katt nr 2, en gul hankatt, skippade jag passivitetsnivån och gick direkt på att lätta från marken med tassarna. Han provade såklart det med råge och försökte fånga osten i mina fingrar, han fick hålla på fast blodet kom på mina fingrar (Tacka vet jag desinfektionssprit)När han precis släppte taget belönade jag med ost. Han fattade på ett försök och försökte inte sen fånga händerna alls.
Den gula katten snappade på färre försök att han skulle vara aktiv och sitta med tassarna i luften för att få sin belöning.

Slutsats: Vill jag ha en aktiv individ som försöker, ska jag såklart uppmuntra aktiva beteenden.
Nu vill jag hem och träna hund!