Du får det du belönar

Promenader med Grym har några gånger varit mer transportsträckor till lokalen, än trevliga promenader där jag lägger in lite träning här och där. Han har gått i sin lilla värld som mest består av gula fläckar i snön i hans ålder.
Jag har mest ansträngt mig för att pressa gångtiden till jobbet för att komma in i värmen och träna där.
Som Selma Lagerlöf skulle ha uttryckt sig, "-det har inte varit uppbyggligt för den unga herrns uppfattning om livet och värdering av sin sociala omgivning"!
Kort sagt har jag tappat värde i hans ögon på promenader. Å så fort det gick, till han slutade ta kontakt, skvallra och hitta på bus med mig. Droppen som fick min bägare att rinna över och ändra mitt promenadbeteende var häromdagen när vi tog en promenad med Karin och hennes lilla staffe-kille Sigge efter hundmötesträningen. Min kontaktsökande stjärna ändrade attityd och blev "idol-Grym" och gjorde sitt yttersta för att briljera inför 5-månaders Sigge. Visade kissfläckar, busade och hade allmänt roligt. Struntade totalt i att han kunde få belöning om han skvallrar på hundar vi mötte. Han roade sig utan mig!
What!!!!!

Så i morse tog vi den långa "träningsrundan" till jobbet. Jag belönade minsta lilla kontakttagande, jag ropade "stanna", en övning han lärt sig älska, och retades med störningar innan han fick sin belöning. Vi tränade "före", "springa runt träd" och "gå vid sidan och hålla koll på tempoförändringar". Allt fördelat på den timmen vi var ute och gick. Ta-ta! Min superstar är tillbaka, tar kontakt, bjuder till lek och uppskattar min närvaro på promenaden igen! Phu, vilken tur!
Jag har fått erfara det jag säger till mina kurser ofta, alla goda relationer är färskvara och måste underhållas.