En vanlig lördag

Igår, lördag började vi morgonen med en härlig "till-jobbet-promenad", full med aktiviteter i snöyran. Det är så skönt att ha gjort den när jag vet att Grym kommer att få vänta sig genom förmiddagen när jag har kurs. Trött och nöjd ligger han där på sin bänk och väntar på sin tur. Gulle!


Dagen bjöd en "Grunda för framgång kurs". En tävlingsinriktad valpkurs. Samtliga förare är helt inriktade på att tävla i någon disciplin framöver med sin hund och de flesta av dom har tävlat med tidigare hundar. Kursen innehåller grunder som är bra att ha inför kommande tävlingskarriär, kunna gå från hög aktivitet till lugn, ta snabba beslut, koncentration, kroppskontroll, tempo, störningar osv. Förarna får anstränga sig att göra sig förstådda utan att hundarna tappar glädjen, de får träna på att länka belöningar, göra momentkedjor, planera träning osv. En lyxkurs för mig, såå kul!

Ehra håller koncentrerat nosen i Pias hand, trots störning från fotografen!

Wille lär sig uppskatta kamplek genom att kämpa för att få upp godisburken.
Matte Ann-Sofie bidrar med en lycklig attityd!

Zelda har lärt sig att koppla av mellan övningarna, kräver sin träning det med!

Piri är av den försiktigare sorten, så döm om matte Sofies glädje när Piri leker och kampar fast de andra hundarna röjer på sidan om. Träning ger färdighet!

Grym fick sin belöning för att ha väntat så duktigt! Ett lydnadspass, "worth waiting for".Vi har jobbat en del på att få höga hopp, tidigare har han slagit i ibland. När vi blandade in apporteringen kom lite höjd av sig själv. Men jag tror även att all träning vi gjort för att få honom att ta hindret på väg ut och in trots att han kommer i konstiga vinklar gjort honom mer medveten om att anstränga sig kring hoppet för att få det rätt.

Konskick är nyligen introducerat i Gryms värld. Han har en ruggig förväntan på fyra koner i en ruta. Så att få honom att söka sig till en kon var inte nån "big-deal". Men det som hände var att han associerade till våra "gå-runt-övningar" som vi roat oss med kring träd, bänkar, soptunnor osv. Har går helt tight runt konan så det är inga problem, det vi jobbar på nu är att få honom att spontant stoppa precis bakom konan. Testade först att låta honom prova sig fram men det skapade mest osäkerhet. Så nu använder jag klickern för att träffa exakt rätt position, där bakom konan. Känner jag honom rätt tar det inte många pass förrän han stoppar upp av sig själv där bakom.
Nöjda vandrade vi hemåt i snöyran.....