Gör om och gör bättre!

I begynnelsen av Gryms vittringsträning fick jag mecka på rätt bra för att få honom att bli säker i sina beslut. Min fantasiförmåga radade upp rätt många varianter på hur man kan leta reda på rätt doft.

Han knäckte nöten, vem trodde nåt annat om den fantastiska hunden!
Men en liten bieffekt är att han har en lite för låg aktivitetsnivå på väg ut och in och är lite för noga att dubbelkolla att rätt pinne verkligen är rätt pinne. Och så att inte någon annan pinne också är rätt.
Farten in och ut har också en del i övrigt att önska.

Å, så går det ju inte att ha det om man siktar mot stjärnorna. Full gas, snabba säkra beslut vill vi ha!

Så vi har börjat om! Igen!

Har tagit med mig en detalj jag använde när vi tränade in dirigeringsapporteringen. Långt in i inlärningen använde jag godisskålar istället för apporter. När han ätit upp godiset efter lyckad dirigering tokbusade vi inne hos mig för att få upp draget tillbaka. Det har fungerat väldigt bra på honom, så jag kör väl det knepet igen då tänkte jag.

Men för att inte få honom slarvig därute bland pinnarna har vi nu tränat på att markera rätt pinne i en burk (smeller) som står på golvet tillsammans med andra burkar, vars innehåll är pinnar med annan lukt på.
Han har fått grejat på och letat runt, när han bestämmer sig ordentligt och sätter nosen i hålet klickar jag och så blir det tokbus inne hos mig. (Hitta rätt och skynda dig tillbaka)

Det här med att använda burkar gör att han aldrig kan ta fel, fast med rätt attityd. Vore förödande för honom att inte få belöning när han faktiskt uppfattar att han gjort ett bra jobb. Därför undviker jag så långt de någonsin är möjligt att han ska kunna göra fel. (Ta upp fel pinne och slänga sig in till mig)
Markerar han fel pinne får han bara vara till han bestämmer sig för att fortsätta och markerar rätt.

Nu har vi hållit på så här ett tag och han har uppenbart höjt aktivitetsnivå, är otroligt förväntansfull och snabbar sig på.
I och med det har det kommit en till bieffekt. Han har så bråttom att han går över både fel och rätt pinne några gånger innan han samlar sig och tar tag i problemet. Inte bra.
Så nu har kopplet åkt på, vi startar nära och jag släpper inte förbi honom om han inte nosar ordentligt på varje burk. Jag lägger mig inte i utan bara håller mot i kopplet. Det syns tydligt och klart när han hittar rätt så det är ingen risk att det är jag som signalerar vilken som är rätt genom att styra. När han gör en bra markering gasar vi loss.

Typiskt bra inomhusövning när vinden viner runt knutarna och fingrarna blir genomfrusna på några sekunders belöning!