Jag tror de flesta tycker om att känna känslan av att "jag kan" och kanske framför allt, "jag kan mer!"
När vi börjar skolan som små och vetgiriga var det rätt schyst att lära sig forma bokstaven A. Ja, det var rätt roligt att skriva Stora A och lilla a i skrivboken. I alla fall en halv sida. Sen blev det ju lite tråkigt. Det blev till och med lite fel, det brukar ju bli det av för många upprepningar. Precis som i hundtränarvärlden! Nästa lektion fick vi lära oss P. Det var ju också coolt, rätt lätt. P ser ju lika ut som STOR och liten.
Men nu kom det fantastiska! Av dessa krumelurer gick det ju att göra mer. Ord som betydde nåt. APA, apa, Apa. Där ser man! Kände mig rätt nöjd efter den lektionen! Sen dess har jag lärt mig hela alfabetet, skrivit små berättelser, C-uppsatser, minnesanteckningar, instruktioner och små kärlekslappar med hjärtan tillagda!
Nu är ju inte bokstäverna så viktiga i sig. Numera är det ju själva innehållet jag känner mig nöjd med. Att kunna uttrycka mig, min kunskap och få respons på det.
Är helt övertygad om att det är lika för våra hundar. Det är rätt kul att lära sig att ligga. Matte blir glad och gästerna blir imponerad på partyt!
Men ligga är ju inte så kul i längden, speciellt inte när grannungarna nöter det varje dag utan att belöna...
Det där läggandet kan vi ju utveckla till att ligga på en stubbe, vid sidan av matte, lägga sig fast matte går, ligga i rutan, ligga med en apport i munnen, ligga med hakan i marken, ligga i flera minuter, ligga fast någon puttar på en, ligga bland änderna i parken. Ja du fattar, hundar vill också utvecklas! Det blir liksom roligare då! Lär den lite mer. Ge den lite mer i livet. Låt den blir kung på inlärning!
Förvänta dig mer av din hund så får du mer!
Fotograf: Maria Andersson |
Marie och Berra tränar balans och Berra är kung på att få kontroll på rörliga föremål!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar