Efter en hektisk vecka med allehanda aktiviteter landade vi i fredags med husvagnen, i Borlänge.
En helg med massor av lydnad. Av högsta kvalité.
Trots ett evigt regnande på lördagen tittade vi igenom de allra flesta ekipagen. Domarna synade de tävlande djupt in i sömmarna och var rättvist snåla på poängen.
Endast ett ekipage fick poäng, överstigande årets kvalpoäng. Känns som man kan se det på flera sätt.
Antingen innehöll domarstaben en hoper riktigt duktiga lydnadsmänniskor, som dömer många tävlingar, både hemma på klubbarna och internationellt, med riktigt duktiga ekipage och är vana att se hög kvalitet. Detta sammantaget med att ekipagen utsätts för större press på ett SM än normalt. Både vad gäller omgivande miljö och en hög vilja att prestera bra. På första försöket. Just denna dag. Då är det lätt hänt att betygen rasar.
ELLER, kan det vara så att några av de som kvalat in, har en rätt ojämn kvalitet på sina prestationer och med hjälp av många tävlingar, kanske för domare som inte är så vana elitlydnadsdomare, lyckats få ihop höga poäng på en liten del av alla sina starter. Närmare bestämt på tre av dom.
Oavsett orsak kommer här lite tänkvärd statistik, från lördagens grundomgång.
Endast ett ekipage kom upp i en poängsumma som överstiger Smets kvalgräns som låg på 291,33. Maria Brandel hade med sig 296,25 p till finalen.
Den översta tredjedelen (20 st) av resultatlistan nådde upp till gränsen för ett första pris och så många som en fjärdedel (14 st) kom endast upp i poäng som räcker till ett tredjepris eller mindre.
I söndagens final hade de åtta första av de 15 startande, poäng som motsvarar ett första pris. Alltså hade alla dessa första pris båda dagarna.
Summa sumarum kan jag konstatera att det krävs väldigt skickliga förare, genomtränad hund och en smula flyt för att komma i topp på ett SM i lydnad.
Full av beundran säger jag GRATTIS till alla er som var med, för bara det att vara där och genomföra tävlingen är en stor prestation i sig.
Själv hade jag den stora glädjen att bli tillfrågad att agera "provhund" inför finaldagens tävlingar. Vi genomförde alla momenten på det vis och i den ordning som tävlingen sedan skulle genomföras för att alla tävlande skulle ha samma förutsättningar inför start.
En väldigt bra erfarenhet för både mig och Grym att få gå ut i hetluften, bli betittade av den samlade eliten och känna att vi klarade att genomföra hela programmet utan större pinsamheter.
Nu lägger vi på ett sista träningskol för att kvala till nästa års SM.
1 kommentar:
Hej!
Vi ser fram emot att se dig på SM i Falkenberg. Har haft precis samma funderingar som du har kring kvalitén på de som dömer på vanliga tävlingar och kvalitén på kvalade ekipage vad gäller agilityn. För att nå toppen krävs bra teknik, bra fart bra mental förberedelse och det hade långt i från alla ekipage på agilityplanen.
Eva-Britt
Skicka en kommentar